Vi har haft stor framgång med att sätta oss ner och sätta mål på lång sikt och på ett års sikt. För oss ger det en struktur kring vad vi vill prioritera och hjälper oss att välja mellan olika alternativ under året. Ovan kan du läsa om våra mål för 2016 och utfall 2015 och 2014.
Målen hjälper oss att utmana oss själva och gör att vi har lite extra fokus på olika delar i vårt liv och vår ekonomi. Dock så tycker jag att processen mycket viktigare eller snarare är det inte viktigare det är det som är effekten av målen. På samma vis fungerar olika typer av spar/snål månader när man utmanar sina förutfattade meningar om vad man ”behöver” för att leva väl.
Men om man nu vill sätta mål hur ska man då förhålla sig till dem. Jag tycker att mål bör vara sådana att de är tillräckligt utmanande för att sporra men samtidigt så ska de vara möjliga att överträffa. Till exempel så visar vår budget för det kommande året att vi bör kunna spara mellan 65-75% av inkomsterna under 2016 och då har vi satt målet till 70%. Vi sporras av att nå minst 70% och samtidigt av möjligheten att faktist överprestera. Det samma kan sägas om mål kring aktiviteter med barnen eller tillsammans där det går att se möjlighet att göra fler saker än målet men där även målet är tillräckligt utmanande.
Om man likt oss sätter mål i mellan 5-7 kategorier och är noga med att sätta dessa på en lagom utmanande nivå så kommer man troligen att missa på något medan man överträffar något annat. Då får man anledning att fira samtidigt som det finns motivation kvar för förbättringar framöver. Denna process av att klappa sig själv på axeln för ett väl genomfört arbete samtidigt som man fortsätter att bli bättre på det man har misslyckats med gör att man hela tiden gör processen bättre…år för år blir livet bättre samtidigt som det blir mer pengar över…
Just förmågan att fira framgångarna men samtidigt ”slå sig själv i ansiktet” (för att stjäla Mr Money Mustaches uttryck) för att man är en sån vekling som lever i en fontän av överföd och lyx tror jag är nyckeln. Lite ”fan vad bra jag är..nu är det dags att ta tag i saker”.
Hur ser ni andra på detta? Process, mål eller både och?
